Senaste:
Jag fortsätte gå en bit efter gatan. Det var mycket folk och jag såg knappt vart jag gick. Plötsligt kände jag hur jag blev blöt och varm över bröstet. Jag tittade ner och såg att jag hade fått kaffe över hela min tröja.
"What are you doing?" skrek jag med en arg röst. Jag vände blicken uppåt och möttes av två blåa ögon.
"Oh, I'm really sorry".
_____________________________________________________________________________________

"Mh, it’s okay" mumlade jag tillbaka.
Jag kände igen honom och jag var helt säkert på att jag hade sett honom någostans tidigare, men vart?
”Hi, I’m Niall” sa killen och sträckte fram handen mot mig. Jag tog tag i den och skakade den försiktigt.
”I’m Nathalie” sa jag samtidigt som jag försökte torka bort kaffet från min tröja.
"Nice to meet you, Nathalie. And I'm so sorry for that, I didn't meen to..". Jag avbröt honom.
”Wait.. are you the blond guy from.. One Direction?” fick jag ur mig. Jag kände att jag såg fundersam ut.
”Yes, I am! I thought you didn't know about us. You were so calm when you saw me” svarade han.
”Well, I had no reason not to be. I’m definitely not a fan” svarade jag kaxigt.
"Oh, okay" sa han. Jag hörde på hans röst att han blev förvånad och han tittade på mig med besvikna ögon. Ingen av oss sa någonting och en pinsam tystnad uppstod. Jag kliade mig i nacken.
"Gotta go" fick jag ur mig och var påväg att gå därifrån.
"But wait" skrek han och började snabbt ta av sig sin röda hoodie.
"Take this, you can't go around and look like that" Han sträckte fram den mot mig.
Jag blev osäker men tog emot den ändå, han försökte säkert bara vara snäll. Och hade hade rätt, jag kan inte gå runt med kaffe över hela tröjan. Jag ryckte hoodien från hans händer och satte på mig den.
"Thank you, I guess" sa jag och rynkade på pannan.
"Your welcome, see you around!" sa han och gick därifrån.
"Bye" klämde jag ur mig även fast jag visste att han inte hörde, han hade redan gått.
Jag började gå längs med gatan och tillslut såg jag en skylt där det stod "Nandos", samtidigt hörde jag hur min mage kurrade som om jag inte hade ätit på flera dagar. Jag gick in för att beställa något som jag kunde ta med mig till hotellet. Jag ville absolut inte sitta här ensam och äta.
Jag gick fram till disken där det stod en lång man med förkläde.
"Hi, I would like to order chicken and pommes frites" sa jag vänligt.
"Okay, do you wanna eat here?" frågade mannen.
"No, I take it with me" svarade jag honom.
"Okay, that would be five pund, thanks" sa han. Jag gav honom pengarna.
"It's done in about five to ten minutes. If you want you can sit over there and wait" sa han och pekade på en soffa som stod bredvid ingången.
"Thank you" sa jag. Jag vände mig om och gick dit. När jag satt där och väntade började jag fundera lite.
"Varför var jag inte kaxigare mot Niall?" tänkte jag. Enligt mig var dom divor allihop, dom tror att dom är så snygga och kända, och så bryr dom sig inte om sina fans heller. Dom förtjänar inte att bli omtyckta.
Jag kände hur mobilen vibrerade i fickan. Jag tog upp den och tittade på skärmen, "ett nytt sms".
_____________________________________________________________________________________
Den första som gissade rätt på vem det var hon träffade var den här tjejen, kolla in hennes fina blogg!
Vi vill också säga tack för alla snälla kommentarer. Det här är den första novellen som jag (Cissi) skriver så det är jätte kul att ni tycker om den. Sprid den gärna, det blir bara roligare att skriva ju fler som läser.
Minst 15 kommentarer för nästa kapitel, men vi försöker med 20, okej? ;)